Passade på att sova ut ordentligt denna morgon, och kom inte i väg förrän klockan ett. Jag har sovit dåligt flera nätter, med 2-5 timmars sömn per natt. Bristen på ordentlig nattvila har sitt pris. Det här har varit en händelserik dag som måste delas upp i två delar för att komma till sin rätt: före och efter Kungsleden.
Före Kungsleden fortsatte vandringen från tältplatsen vid vattenfallet. Det första som skulle göras var ett vad. Inga större problem, bortsett från att det naturligtvis läckte in vatten i kängorna. Jag hade inte heller tagit på mig regnbyxorna, och i kombination med kängornas låga modell kom det även in vatten från ovansidan. Jag blev helt blöt om fötterna, strumporna genomblöta. Men det är fascinerande hur väl ull värmer även i blött tillstånd. Det stora händelsen före Kungsleden var dock mitt fall. Första och förhoppningsvis enda. Jag var inte trött. Det var en enkel övergång, ett kanske två meter brett vattenfyllt ”dike” med stenar. Ganska brant lutning nedför på höger sida. läs mer…
Det är väldigt höga hästar som skrittar runt i Sverige i dag. Se bara sommarens debatt kring mitt påstående att idrottseliten lever i en verklighet som skiljer sig från vanligt folks. Vilka är det som upprörts om inte de som hyllar provokationen men som får blodstörtning när de själva provoceras?
Inom idrottseliten har vanliga Svenssons och deras Svenssonliv länge setts som det självklara objektet för hån och misstänksamhet. Det har stått klart i filmer och böcker i mer än trettio år. Men under senare tid har den andan spridits till allt större delar av det svenska offentliga livet. Det handlar inte bara om Jerringpriset och ”sportjournalister” som lever på att provocera och sprida olust i det offentliga rummet. Det handlar också om en allmän hälsotrend.
Tisdag den 21 juli 2009
Jag stannade vid rastplatsen och tog den vilodag som jag tror var nödvändigt i går. Nu sitter jag och äter lunch i Hukejaurestugan, träffade precis stugvärden. En äldre kvinna. Vi börjar med de viktigaste just nu: skadeläget. Trots vilodagen i går är höger hälsena inte bra. Faktum är att jag är tvungen att halta betänkligt för att ta mig fram. Uppskattar att min förflyttning är halverad under dessa omständigheter. Har därför stannat för att lägga förband. Fick också en vandringsstav av stugvärden.
Dessa två saker gjorde att jag kunde ta mig vidare, sakta med säkert mot Singistugan. Har nu slagit läger för natten vid vackert vattenfall. På andra sidan reser sig Sälkaberget (1 865 meter) med Sealggaglaciären. Mäktigt! En viktig anledning till att slå läger just här, förutom naturupplevelsen, är att ett vad väntar. Det vill jag vara helt utvilad och skärpt för. Ett klart riskmoment. Mitt mål är att nå Singistugan i morgon. Sedan är det bara 14 kilometer till Kebnekaise fjällstation, där jag bör vara på torsdag. På fredag hinner jag lätt de 19 kilometer som återstår till Nikkaloukta till klockan 16, då bussen mot Kiruna avgår. Detta ser ut att hålla! läs mer…
Måndag den 20 juli 2009
Det är ett under vad tre timmars sömn kan göra. Naturligtvis känner jag av sviterna av gårdagens helvetesmarsch, men känner mig klart bättre. De senaste två nätterna har jag haft svårt att somna. Det har egentligen inte varit särskilt kallt i luften, men närheten till stora vattendrag och sjöar har gjort det fuktigt och därmed kallt. Mitt nya liggunderlag isolerar nog inte heller lika bra som det gamla.
Det är sjätte dagen ute i vildmarken och det känns som att jag alltid har varit här. Kanske som att jag bor här och bara strövar omkring i mina kvarter. Skulle jag hinna med 08:55-båten? Jo då. Jag kunde gott ha sovit en timme till, eller ha tältat en timme tidigare i går, men sådant är svårt att veta. Passerade Akkastugorna vid sjutiden på morgonen och då var det bara två kilometer kvar till båtbryggan. Klockan åtta serverades frukost (kaffe och glödkakor med ost och marmelad). Lyx! läs mer…
Söndag den 19 juli 2009
Vilken dag! Vilken underbar, enastående, krävande och hård dag. Klockan är snart ett på natten och jag är helt slut efter den längsta vandringen. Började vid Låddejåkkåstugan och nu är jag ett par kilometer från Akkastugorna. Varför denna helvetesmarsch? Jag vill hinna med 08:55-båten till Ritsem i morgon. Därför har jag ställt klockan på fem så att jag hinner de ytterligare fem kilometer jag har till båtplatsen. 08:55-båten är den enda tur som tajmar med bussförbindelse, för vidare transport till Kungsleden. Det går tydligen bara en buss om dagen.
Om skadeläget kan noteras att jag har kört utan knäskydden hela dagen och det har gått bra. Däremot har jag bränt mig på baksidan av lår och vader. Alltid är det något.
Det har varit en underbar dag, med solsken hela dagen. Vid stora bron till Sallohaure tvättade jag håret och träffade en dalmas som var ute på sin första vandring. 25 kg kånkade han på. Träffade också en uppflugen stockholmsfiskare. Därefter vandrade jag på en vresig same vid ett fiskeläger. När jag ställde alarmet såg jag att jag hade täckning på mobilen för första gången på vandringen. Skickade en hälsning. Önskade att jag orkade skriva mer, men jag ska upp om några få timmar och måste få lite sömn. Jag är helt slut.
Friedrich Hegels författarskap omfattar många delar av filosofin, och han gjorde anspråk på att infoga all samtida kunskap i ett enhetligt system. Alla kunskapsområden hade nämligen en liknande struktur. Inom den politiska filosofin framstår Hegel som den moderna konservatismens fader.
Hegels syn på staten delas av den klassiska konservativa idétraditionen. Endast staten förmår bringa ordning och harmoni i relationerna mellan olika grupper. Det handlar inte om att utjämna skillnader i samhället, utan sociala skillnader är snarare en förutsättning för utveckling. Denna utveckling är dock inte kontinuerlig och den gäller inte alla stater. Endast de staters ledare som har haft ”Andens uppdrag” att inleda nya faser i statens utveckling är utvalda att leda mänskligheten mot historiens mål. Vägen dit är kantad av lidande, strider och katastrofer. Vägen dit innebär också att de enskilda människorna måste underordna sig staten. Individen upphör att vara individ; han blir istället en del av ett större förnuftigare sammanhang.
Ytterligare en central tankegång när det gäller Hegels syn på staten är att statens begrepp är oberoende av människors föreställningar om densamma. Den fulländade staten är historiens mål, men det ligger bortom människans horisont att ha någon uppfattning om hurdan staten bör vara organiserad för att nå målet. Det är istället förutbestämt. Inte heller spelar det någon roll om majoriteten av medborgarna anser att staten inte är god. Enligt Hegel är staten ”höjd över varje diskussion”, som Sven-Eric Liedman uttrycker det. läs mer…
Lördag den 18 juli 2009
Kroppen har slutligen accepterat sitt öde. Jag har inte längre ont i höften eller axlarna. Gårdagens snuva är också borta. Jag kan konstatera att man inte orkar läsa mer än några sidor efter de långa dagsmarscherna. På tåget upp läste jag 100 sidor. På de tre efterföljande dagarna har jag bara avverkat ytterligare 60 sidor. I dag kastade jag också två medhavda kalsonger. Calvin Klein må förlåta, men de var inte ett dugg fjällanpassade. Mina löparkortbyxor fungerar utmärkt. Övrigt vad gäller utrustning:
- Knäskydd. Ger gott stöd vid besvärlig terräng, men ger mig osköna skavsår i knävecken. Var tvungen att köpa särskilda skavsårsplåster. Blir inte roligt att ta bort sedan, delar av huden följde med när jag tog bort ett par gamla småplåster.
- Vandringsstavar. Det slår mig att det nog är en bra idé för framtida vandringar, framför allt som stöd i brant nedför och vid vadning.
I likhet med Walter Korpi argumenterar utrikesredaktören Anders Bolling för att Sverige står sig väl i lågkonjunkturen. Att Sverige inte halkar efter. Bolling vänder sig främst emot mediernas dystopiska verklighetsbeskrivning.
BNP, baserat på nationalräkenskaperna, är värdet av ett lands alla varor och tjänster som producerats under ett års tid. Eftersom produktionen används till både konsumtion och investeringar är det svårt att enbart utifrån BNP-nivån se hur medborgarnas konsumtionsnivå förändras. Viss produktion (till exempel ideellt arbete) kan inte tillgodoräknas i BNP och genom att resurser som förbrukas vid produktion inte registreras beaktas inte heller traditionellt miljöpåverkan.
Fredag den 17 juni 2009
Finns det något bättre än att ligga i en varm sovsäck, med mat i magen, när det regnet smattrar mot tältduken?
För första gången träffade jag svenskar längs leden. Ett ungt par som var på väg från Stalouoktastugorna till Kvikkjokk, en vandring på ungefär åtta mil. De hade åkt helikopter från Kvikkjokk. Dagen kan i övrigt sammanfattas med regn och hårda vindar. Det har regnat av och till nästan hela dagen. När det blåste som mest gjorde kyleffekten att det blev på gränsen till för kallt. Förflyttningsmässigt har dagen gått utmärkt – jag tog mig ända till Stalouoktastugorna. Och detta trots att jag tog en ordentlig sovmorgon. Nästan tre mils vandring på en dag!
Jakt, segling, golf. Så lyder medelklassens treenighet och väl är väl det. Det trista är likformigheten, det utstuderade flockbeteendet. Intressegemenskapen studeras bäst bland män med någon form av anknytning till totalförsvaret. Deras hemvist varierar, men de förekommer frekvent på Försvarshögskolans högre uppdragsutbildningar.
Onekligen är det så att jakt dödar. Oavsett om det är rätt eller fel att döda djur för nöjes skull så har aktiviteten som sådan en viss tjusning. Närheten till naturen, kamratskapen och vapenhanteringen talar till jaktens fördel. Grabbarna på Fagerhult och Per Morberg ger sysselsättningen dessutom en mycket maskulin prägel.
Jakt, segling, golf. läs mer…
