Vad är manlighet?

I söndagens Svenska dagbladet, förra söndagen alltså, intervjuas Tom Malmquist. Malmquist var hockeystjärnan som blev diktare och författare. Ett symboliskt könsbyte. Krossade njurar ersattes med empati och fantasi, ”de finaste ord jag kan tänka mig”. Tyvärr kan man hos Malmquist skönja en ovilja till förståelse och upplysning, en ovilja som inte är ovanlig bland humanister. Artikeln fick mig ändå att reflektera över en opinionsundersökning som jag tog del av nyligen. Den hade visserligen några år på nacken och var dessutom beställd av ett särintresse, men resultatet intresserade. Manlighet är, enligt undersökningen, att vara praktiskt händig. Nummer ett på listan. Att ha bra potens kom som nummer två. Ett välavlönat arbete, en attraktiv partner och en vältränad kropp kom sedan i fallande ordning. (Pfizer AB) Det kan noteras att varken kunskapsstinna akademiker eller formaliserad statstjänstemän kvalar in på läkemedels företagets betalda undersökning.

Rimligen finns flera olika typer av maskulinteter, flera olika koncept för manlighet. Det är dock förhållandevis svårt att sätta fingret på vad som utmärker dem. Det handlar snarare om att formulera egenskaper, attribut och beteenden som står i motsatsförhållande till vad som anses feminint. Förståelsen av maskulinitet byggs upp utifrån vad det inte ska vara. Konstruktionen om det feminina får således definiera bilden av det maskulina i denna dialektiska övning.

Som man reflekterar jag sällan över det faktum att jag är man, kanske för att mannen är normen i samhället. Jag konstaterar att maskulinitet är ett normativt begrepp och som sådant tydligt positivt laddat, om än något djuriskt och ursprungligt. I takt med feminismens landvinningar de senaste åren upplever säkert en del män att det har blivit svårare att vara just man. Språkbruk, handlingar och prioriteringar ifrågasätts. Men det finns också en annan sida: någon har uppmärksammat mannen. Och ifrågasatt honom där han är. Eller snarare bilden av honom.

På samma sätt som kvinnokampen under 1970-talet revolterade mot förlegade föreställningar om kvinnans roll, behöver mannen göra upp med opinioner som ”den händiga virila atleten med välavlönat arbete och attraktiv partner”. En slags vitbok över maskuliniteten, definierad på egna meriter.